1.Vad är ett läkemedel? Vad skiljer ett läkemedel från ett naturläkemedel?
Ett LM enligt läkemedelslagen är:
1 § Med läkemedel avses i denna lag varje substans eller kombination av substanser
1. som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur, eller
2. som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos.
Krav på LM: Ett läkemedel skall vara av god kvalitet och vara ändamålsenligt.
Skillnad mellan läkemedel och naturläkemedel: Ett läkemedel är en ren substans medan naturläkemedel är en blanding, ofta från växtextrakt.
Nomenklatur:
-Kemiskt namn 2.acetoxibensoesyra -Generiskt namn Acetylsalicylsyra -Varumärkesnamn Treo® eller Magnecyl®
2.Vad är farmakodynamik?
1. Verkan på organismen: Farmakodynamik 2. Omsättning i kroppen: Farmakokinetik 3. Användning vid sjukdomsbehandling: Farmakoterapi
3.Vilka faser kan man dela in farmakokinetiken i?
-Absorption
-Distribution
-Elimination (Metabolism och exkretion)
ADME: Absorption, distribution, metabolism och exkretion.
Utsöndring: När ett läkemedel har gjort sitt jobb (dvs. utövat sin verkan på målvävnaden) försvinner det från kroppen via flera organ, däribland njurarna (i urin), tarmen (avföring) och lungorna samt via svett.
4.Varför kan man inte alltid ge ett läkemedel som en vanlig tablett? Ibland måste man ge medlet i munhålan (att tas upp här) eller direkt i blodet?
Vissa LM vill man ha snabb effekt, kan däför ges I.V. För långsammare effekt kan S.C ges. Vissa LM i tabletter har olika skal med verksamma substanser (Depå-tabletter) vilket påverkar när i kroppen de olika skalen bryts ned, vilket leder till att innehållet sprids på rätt ställe i kroppen. Det finns också ”Enterotabletter” som har en dragering som löser sig först vid tarmen för att undvika magsäcken. En del LM är inte tänkte att tas per oralt då läkemedlets innehåll kan brytas ned av enzymer på fel plats i kroppen, ex munnen, magsäcken.
- Peptider bryts ner
- Hög första-passageeffekt
5.Vad är halveringstid?
Halveringstiden är den tid det tar för halva läkemedelsdosen att brytas ned.
Vad är första och nollte ordningens kinetik?
1:a och 0:e ordningens kinetik:
Den första ordningens kinetik är koncentrationsberoende. 4-5 halveringstider för elimination. Mängden läkemedel som avlägsnas per tidsenhet är alltså normalt proportionell mot koncentrationen i systemkretsloppet - är koncentrationen dubbelt så hög så är eliminationshastigheten dubbelt så hög, det vill säga dubbelt så många molekyler avlägsnas per tidsenhet.
0:e ordningen är oberoende av koncentration. Bryts ned linjärt.
Ett klassiskt exempel på ett ämne som beter sig på detta sätt är vanlig alkohol. En del läkemedel beter sig på samma sätt, däribland epilepsimedicinen fenytoin. Fenytoin är extra lurigt eftersom det växlar från 1:a till 0:e ordningens kinetik ungefär i det terapeutiska koncentrationsintervallet. Detta innebär att en ökning av dygnsdosen från 200 till 300 mg hos en person kanske ger en 50% ökning av koncentrationen medan en ytterligare höjning från 300 till 400 mg kanske inte ger en koncentrationshöjning på 33% utan eventuellt på flera 100%! Var gränsen går mellan dessa olika sätt att hantera läkemedlet på varierar mellan personer.
”När 95 % av LM är borta anser vi att det är borta.”
7.Vad är och hur lång tid tar det till dess jämviktskoncentration nås?
Steady state, tillstånd som uppstår då mängd tillfört och eliminerat ämne är lika stor.
Normalt så tar det 4-5 halveringstider att uppnå jämvikt.Konkret innebär detta att för ett läkemedel med en halveringstid på 1,5 dygn som digoxin så tar det 6-8 dygn innan man uppnår jämviktskoncentration. En annan konsekvens är att hos äldre som kan ha en betydligt förlängd halveringstid, mer än 3-4 dygn på grund av nedsatt njurfunktion, så får man inte bara en högre jämviktskoncentration utan det tar också längre tid innan man uppnår den. I detta fall 2-3 veckor
Normalt så ges läkemedel i upprepade doser över en viss period. Plasmakoncentrationen hos en eller flera patienter under en sådan period beskrivs av en så kallad plasmakoncentrations-tid-kurva (Cp-time curve). När en dos upprepas med konstant intervall som är kortare än den tid det tar att eliminera läkemedlet så kommer koncentrationsnivån sakta krypa uppåt tills det så småningom uppstår en jämvikt mellan blod och vävnad och mellan tillförsel och avlägsnande. Denna koncentration kallas jämviktskoncentration.
Vilka olika typer av biverkningar finns? Vad är en biverkan?
Biverkan:en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel som inträffar vid doser som normalt används i förebyggande syfte, vid diagnos, för behandling av sjukdomar eller för att påverka fysiologiska funktioner i kroppen.
-Farmakologisk mekanism (typ A)
- Dos-beroende – ökad dos ger mer effekt
- Drannar alla vid tillräckligt hög dos
- Förutsägbara
-Utan farmakologisk mekanism (typ B)
- Samma som farmakologisk mekanism fast inte förutsägbara
- Immunologiska
- Allergiska reaktioner
- Läkemedel som slutar på –cytos och –peni. Ex: agronulocytos och leukocytospeni
Idiosynkrasi: Genetiskt orsakat: man får ett abnormt reaktionsätt.
Förklara följande begrepp
Fördelningsvolym: Ett mått på fördelningen är skenbar fördelningsvolym eller distributionsvolym (Vd). Detta mått är ett abstrakt mått som betraktar kroppen som två kammare - blodbanan och resten. En liten fördelningsvolym innebär att en stor del av läkemedlet finns kvar i plasman medan en stor fördelningsvolym innebär att det mesta av den givna dosen lämnat plasman och gått ut i kroppens vävnader. Fördelningsvolymen kan bli många gånger kroppens egna volym då det är ett teoretiskt mått. Till vilka vävnader läkemedlet gått säger måttet inget om.
Biotillgänglighet: Den del av läkemedel som når blodet (systemkretsloppet) efter passage genom levern och absorption av tarmarna. Värdet beror bland annat på administrationssätt och grad av förstapassagemetabolism.
Förklara kort vad som menas med läkemedelsinteraktion .
- Läkemedels påverkan på annat läkemedels effekt eller nedbrytning
- Konsekvensen av en läkemedelsinteraktion är antingen att effekten minskar och i värsta fall uteblir, eller att effekten ökar, ibland med biverkningar som följd.
Vad är första passage-effekten?
- Den nedbrytning som kan ske vid levern när blodet från portavenen passerar.
Vad är skillnaden mellan absorption och biologisk tillgänglighet?
Absorption: Upptagning av ett läkemedel i en organism. Storleken av absorptionen av ett läkemedel påverkas både av läkemedlets egenskaper, till exempel pH och fettlöslighet, och av patientens, till exempel hur väl tarmen fungerar.
Biotillgänglighet: Den del av läkemedel som når systemkrestloppet.
Vad är biofas?
- Platsen för läkemedlets effekt = Biofas
Var mäter man koncentrationen av ett läkemedel när man studerar kinetiken?
Man mäter i blodet, vilket är biotillgängligheten. Biotillgänglighet har en direkt praktisk tillämpning då denna bestämmer hur man skall räkna om en parenteral dos till en peroral och vice versa. Eftersom biotillgängligheten varierar så kraftigt kan uppgifter på denna bara tjäna som ett mycket grovt riktmärke. Ett läkemedel med biotillgänglighet på 30% vid peroral administrering skulle alltså normalt kräva en 3-4 gånger högre dos i tablettform än vid intravenös injektion.
Nämn några egenskaper hos ett läkemedel som påverkar absorptionen?
Molekylens egenskaper: Molekylstorlek, lipofilicitet, joniseringsgrad.
Läkemedel binds normalt till en del till proteiner i blod och vävnad. I blodet är det främst albumin (för sura läkemedel) och orosomukoid (för basiska läkemedel) som fungerar som transportproteiner. Det är endast den fria, icke proteinbundna, fraktionen av läkemedlet som kan diffundera mellan blod och vävnader för att där utöva en direkt effekt.
När är risken för interaktioner på plasmaproteinbindningsnivå stor?
Eftersom proteinbindningen är reversibel så kan ett läkemedels grad av proteinbindning påverkas av andra läkemedel eller substanser (som t ex endogena ämnen som anhopas vid uremi) som binds till samma bindningsställen på transportproteinerna. Detta kan leda till att den fria andelen, den fria fraktionen, förändras och därigenom effekten. Mest utsatt för detta är naturligtvis de läkemedel som har en höggradig proteinbindning.
På vilka olika farmakokinetiska nivåer kan läkemedelsinteraktioner förekomma?
Absorption Ex: Tvåvärt järn och antacida komplexbinder t.ex. vissa antibiotika.
Distribution Ex: Kinidin (antiarytmikum) höjer plasmakoncentrationen av hjärtglykosidendigoxin genom en bortträngning från vävnadsbindningsställen.
Plasmaproteinbindning Ex. Ett flertal sura farmaka kan påverka varandras binding till albumin.
Metabolism Bioflavonoider igrapefruktjuice hämmar metabolismen av cisaprid (motilitetsstimulerande),ciklosporin, kalciumantagonister och terfenadin.
Utsöndring Ex. Probenecid hämmar tubulär sekretion av penicillin.
Interaktionerna klassificeras enligt följande:
Ingen klinisk betydelse
Klinisk betydelse ej fastställd
Effekter kan justeras genom dosanpassning
Kan leda till allvarliga konsekvenser och bör undvikas
Exempel på tentafråga. En patient tar ett läkemedel som har fördelningsvolymen 500 l. Hur bedömer Du att Halveringstiden är (lång/kort) Risken för interaktioner på metabolismnivån_(stor/liten) Risken för fosterpåverkan_(stor/liten) Risken för effekter i det centrala nervsystemet_(stor/liten) Risken för utebliven klinisk effekt om patienten glömmer ta en dos_(stor/liten)
Instuderingsfrågor; allm farm
- 1. Vad är ett läkemedel? Vad skiljer ett läkemedel från ett naturläkemedel?
Ett LM enligt läkemedelslagen är:1 § Med läkemedel avses i denna lag varje substans eller kombination av substanser
1. som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur, eller
2. som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos.
Krav på LM: Ett läkemedel skall vara av god kvalitet och vara ändamålsenligt.
Sorter av LM:
-Läkemedel
-Naturläkemedel
-Homeopatika
-Vissa Utvärtes Läkemedel
Skillnad mellan läkemedel och naturläkemedel: Ett läkemedel är en ren substans medan naturläkemedel är en blanding, ofta från växtextrakt.
Nomenklatur:
-Kemiskt namn 2.acetoxibensoesyra
-Generiskt namn Acetylsalicylsyra
-Varumärkesnamn Treo® eller Magnecyl®
1. Verkan på organismen: Farmakodynamik
2. Omsättning i kroppen: Farmakokinetik
3. Användning vid
sjukdomsbehandling: Farmakoterapi
- 3. Vilka faser kan man dela in farmakokinetiken i?
-Absorption-Distribution
-Elimination (Metabolism och exkretion)
ADME: Absorption, distribution, metabolism och exkretion.
Utsöndring: När ett läkemedel har gjort sitt jobb (dvs. utövat sin verkan på målvävnaden) försvinner det från kroppen via flera organ, däribland njurarna (i urin), tarmen (avföring) och lungorna samt via svett.
Vissa LM vill man ha snabb effekt, kan däför ges I.V. För långsammare effekt kan S.C ges. Vissa LM i tabletter har olika skal med verksamma substanser (Depå-tabletter) vilket påverkar när i kroppen de olika skalen bryts ned, vilket leder till att innehållet sprids på rätt ställe i kroppen. Det finns också ”Enterotabletter” som har en dragering som löser sig först vid tarmen för att undvika magsäcken. En del LM är inte tänkte att tas per oralt då läkemedlets innehåll kan brytas ned av enzymer på fel plats i kroppen, ex munnen, magsäcken.
- Peptider bryts ner
- Hög första-passageeffekt
- 5. Vad är halveringstid?
Halveringstiden är den tid det tar för halva läkemedelsdosen att brytas ned.1:a och 0:e ordningens kinetik:
Ett klassiskt exempel på ett ämne som beter sig på detta sätt är vanlig alkohol. En del läkemedel beter sig på samma sätt, däribland epilepsimedicinen fenytoin. Fenytoin är extra lurigt eftersom det växlar från 1:a till 0:e ordningens kinetik ungefär i det terapeutiska koncentrationsintervallet. Detta innebär att en ökning av dygnsdosen från 200 till 300 mg hos en person kanske ger en 50% ökning av koncentrationen medan en ytterligare höjning från 300 till 400 mg kanske inte ger en koncentrationshöjning på 33% utan eventuellt på flera 100%! Var gränsen går mellan dessa olika sätt att hantera läkemedlet på varierar mellan personer.
”När 95 % av LM är borta anser vi att det är borta.”
- 7. Vad är och hur lång tid tar det till dess jämviktskoncentration nås?
Normalt så ges läkemedel i upprepade doser över en viss period. Plasmakoncentrationen hos en eller flera patienter under en sådan period beskrivs av en så kallad plasmakoncentrations-tid-kurva (Cp-time curve).Steady state, tillstånd som uppstår då mängd tillfört och eliminerat ämne är lika stor.
Normalt så tar det 4-5 halveringstider att uppnå jämvikt.Konkret innebär detta att för ett läkemedel med en halveringstid på 1,5 dygn som digoxin så tar det 6-8 dygn innan man uppnår jämviktskoncentration. En annan konsekvens är att hos äldre som kan ha en betydligt förlängd halveringstid, mer än 3-4 dygn på grund av nedsatt njurfunktion, så får man inte bara en högre jämviktskoncentration utan det tar också längre tid innan man uppnår den. I detta fall 2-3 veckor
När en dos upprepas med konstant intervall som är kortare än den tid det tar att eliminera läkemedlet så kommer koncentrationsnivån sakta krypa uppåt tills det så småningom uppstår en jämvikt mellan blod och vävnad och mellan tillförsel och avlägsnande. Denna koncentration kallas jämviktskoncentration.
- Vilka olika typer av biverkningar finns? Vad är en biverkan?
Biverkan:en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel som inträffar vid doser som normalt används i förebyggande syfte, vid diagnos, för behandling av sjukdomar eller för att påverka fysiologiska funktioner i kroppen.-Farmakologisk mekanism (typ A)
- Dos-beroende – ökad dos ger mer effekt
- Drannar alla vid tillräckligt hög dos
- Förutsägbara
-Utan farmakologisk mekanism (typ B)
- Samma som farmakologisk mekanism fast inte förutsägbara
- Immunologiska
- Allergiska reaktioner
- Läkemedel som slutar på –cytos och –peni. Ex: agronulocytos och leukocytospeni
- Typ 1, 2, 3 och 4 reaktioner
-Typ 1: Anafylaxi-Typ 2: –cytos och –peni
-Typ 3: ”Serum sjukan”
-Typ 4: Eksem
Fördelningsvolym: Ett mått på fördelningen är skenbar fördelningsvolym eller distributionsvolym (Vd). Detta mått är ett abstrakt mått som betraktar kroppen som två kammare - blodbanan och resten. En liten fördelningsvolym innebär att en stor del av läkemedlet finns kvar i plasman medan en stor fördelningsvolym innebär att det mesta av den givna dosen lämnat plasman och gått ut i kroppens vävnader. Fördelningsvolymen kan bli många gånger kroppens egna volym då det är ett teoretiskt mått. Till vilka vävnader läkemedlet gått säger måttet inget om.
Biotillgänglighet: Den del av läkemedel som når blodet (systemkretsloppet) efter passage genom levern och absorption av tarmarna. Värdet beror bland annat på administrationssätt och grad av förstapassagemetabolism.
- Läkemedels påverkan på annat läkemedels effekt eller nedbrytning
- Konsekvensen av en läkemedelsinteraktion är antingen att effekten minskar och i värsta fall uteblir, eller att effekten ökar, ibland med biverkningar som följd.
- Den nedbrytning som kan ske vid levern när blodet från portavenen passerar.
Absorption: Upptagning av ett läkemedel i en organism. Storleken av absorptionen av ett läkemedel påverkas både av läkemedlets egenskaper, till exempel pH och fettlöslighet, och av patientens, till exempel hur väl tarmen fungerar.
Biotillgänglighet: Den del av läkemedel som når systemkrestloppet.
- Platsen för läkemedlets effekt = Biofas
- Var mäter man koncentrationen av ett läkemedel när man studerar kinetiken?
- Nämn några egenskaper hos ett läkemedel som påverkar absorptionen?
Beredningens egenskaper: Löslighet, sönderfallshastighet, kontaktytaMan mäter i blodet, vilket är biotillgängligheten. Biotillgänglighet har en direkt praktisk tillämpning då denna bestämmer hur man skall räkna om en parenteral dos till en peroral och vice versa. Eftersom biotillgängligheten varierar så kraftigt kan uppgifter på denna bara tjäna som ett mycket grovt riktmärke. Ett läkemedel med biotillgänglighet på 30% vid peroral administrering skulle alltså normalt kräva en 3-4 gånger högre dos i tablettform än vid intravenös injektion.
Molekylens egenskaper: Molekylstorlek, lipofilicitet, joniseringsgrad.
Läkemedel binds normalt till en del till proteiner i blod och vävnad. I blodet är det främst albumin (för sura läkemedel) och orosomukoid (för basiska läkemedel) som fungerar som transportproteiner. Det är endast den fria, icke proteinbundna, fraktionen av läkemedlet som kan diffundera mellan blod och vävnader för att där utöva en direkt effekt.
Eftersom proteinbindningen är reversibel så kan ett läkemedels grad av proteinbindning påverkas av andra läkemedel eller substanser (som t ex endogena ämnen som anhopas vid uremi) som binds till samma bindningsställen på transportproteinerna. Detta kan leda till att den fria andelen, den fria fraktionen, förändras och därigenom effekten. Mest utsatt för detta är naturligtvis de läkemedel som har en höggradig proteinbindning.
Interaktionerna klassificeras enligt följande:
Exempel på tentafråga.
En patient tar ett läkemedel som har fördelningsvolymen 500 l. Hur bedömer Du att
Halveringstiden är (lång/kort)
Risken för interaktioner på metabolismnivån _(stor/liten)
Risken för fosterpåverkan_(stor/liten)
Risken för effekter i det centrala nervsystemet_(stor/liten)
Risken för utebliven klinisk effekt om patienten glömmer ta en dos_(stor/liten)